Göran Sonnevi: en qué agua regresarás

(Foto: Stefan Tell, Aftonbladet)





1

Det som inte har något namn
och som ännu
söker det namnet
Rör sig efter vattnens
ådror     Trädens
inre grenar
speglade, som i ett
öga      För att tala klarspråk, det
möjliga
barnet, knäppt än
koncipierat
Vad är ett namn?
Varför
heter du något? 
Varför måste du
ha ett namn?

Ett klart språk
i ådrorna
under jorden

Vattnet av namn




2

Vad är ett namn? En för-
kortning, ett
enkelt tecken
för någonting
oändligt enkelt,
noll, 
eller oändligt sammansatt,
allt


ur vilken modersstruktur
föddes du?
i viken
större moder
ska du en gång gå in?
upplösas i?
utan att utplånas

I vilket vatten
ska du gå in?




1

Eso que no tiene nombre
y que aún
está buscando ese nombre
Se mueve por entre las venas 
como el agua     Los árboles
y sus ramas internas
se reflejan, como en un
ojo         Busca un lenguaje claro,
el posible
hijo, aún no
concebido
¿Qué es un nombre?
¿Por qué
te llamas algo?
¿Por qué tienes que
tener un nombre?

Un lenguaje claro
en las venas
de lo subterráneo

El agua del nombre



2

¿Qué es un nombre? Una a-
cortación, un
simple signo
para algo
infinitamente simple,
cero,
o infinitamente compuesto,
todo


¿de qué estructura materna
habrás nacido?
¿en qué
madre mayor
alguna vez regresarás a ser?
¿te disolverás?
sin ser borrado


¿En qué agua
regresarás?

(Dikterna från Det omöjliga, Bonniers, 1975)

(Traducción del sueco al castellano de Aleisa Ribalta Guzmán)


Göran Sonnevi föddes 1939 i Lund, och växte upp i Halmstad. Han är fil kand, har en biblioteksutbildning och är numera verksam som fri författare. Sonnevi blev belönad med Carl Emil Englund-priset 1971, Bellmanpriset och SvD:s litteraturpris 1979 och De Nios pris 1988 och senast Nordiska Rådets litteraturpris 2006. Göran Sonnevi utvecklas i sina senare episka diktsviter till en gränsöverskridande och gränslös poet: kärleksdiktare och kosmolog, mystiker och matematiker.

Han har översatt till exempel Ezra Pound och Hans Magnus Enzensberger och har blivit tonsatt av bland andra Daniel Börtz. Han debuterade med Outfört (dikter) 1961 och sen dess har Bonniers utgivit av honom: Abstrakta dikter (1963), ingrepp-modeller (1965), och nu! (1967), Det gäller oss. Dikter 1959-1968. (1969), Det måste gå (1970), Det oavslutade språket (1972), Dikter 1959-1973. (1974), Det omöjliga (1975), Språk; verktyg; eld (1979), Dikter 1959-1972, rev utg. (1981), Små klanger; en röst (1981), Dikter utan ordning (1983), Oavslutade dikter (1987), Trädet (1991), Framför ordens väggar (1992), Mozarts Tredje Hjärna (1996), Klangernas bok (1998), Ocenanen (2005), Bok utan namn (2012), Sekvenser mot Omega (2017), Det osynliga motstyckets bok (2019).

Göran Sonnevi nació en 1939 en Lund y creció en Halmstad. Es graduado en la carrera de Bibliotecología y también tiene un doctorado, en la actualidad se dedica solo a la escritura. Sonnevi recibió el Premio Carl Emil Englund en 1971, el Premio Bellman, el Premio de Literatura Sueca en 1979, y el Premio De Nios en 1988, y más recientemente el Premio de Literatura del Consejo Nórdico en 2006. En sus poemas épicos más posteriores, Göran Sonnevi se convierte en un poeta transfronterizo e ilimitado: poeta que canta al amor y cosmólogo, un místico y un matemático.

Ha traducido, por ejemplo a Ezra Pound y a Hans Magnus Enzensberger y sus poemas han sido musicalizados por Daniel Börtz, entre otros. Debutó con Outfört (poemas) en 1961 y desde entonces han sido publicados por Bonniers: Poemas abstractos (1963), modelos de acción (1965), ¡y ahora! (1967), Esto somos nosotros. Poemas 1959-1968. (1969), Tiene que fncionar (1970), El lenguaje inacabado (1972), Poemas 1959-1973. (1974), Lo imposible (1975), Lenguaje; herramienta; fuego (1979), Poemas 1959-1972, rev ed (1981), Pequeños sonidos; Una voz (1981), Poemas sin orden (1983), Poemas inacabados (1987), El árbol (1991), Frente al muro de palabras (1992), El tercer cerebro de Mozart (1996), El libro del sonido (1998), Océano (2005), Libro Sin título (2012), Secuencias contra Omega (2017), El libro de la contraparte invisible (2019).

Aleisa Ribalta (La Habana, 1971). Nacida en Cuba, reside en Suecia desde 1998. Poeta, traductora y coordinadora cultural. Ha publicado Talud (Ekelecuá Ediciones, 2018), poemario traducido también al catalán en edición bilingüe (bokeh, 2018) y Tablero (Verbo Desnudo, 2019). Ha participado en las antologías Poesía escrita por mujeres (Verbo(des)nudo, 2018) y Todas las mujeres (de fulanas y menganas) (Fundacionarte, 2018). Coordina el cuaderno digital La Libélula Vaga (www.lalibelulavaga.com), donde se difunde autores de todo el mundo.

Compartir esta entrada